Dagarna som passerat i Mt Everest Base Camp

Dagarna som passerat i Mt Everest Base Camp

10e April – Framme i Everest Base Camp (EBS)

Nu är vi äntligen här – i Everest BC! Jag är glad att jag har nått Mitt mål. Det har varit jobbigt med höjden till och från. Vilket Robin har coachat mig igenom, men nu börjar hans arbete på allvar…

De senaste tre dagarna har jag stånkat och stönat hela vägen från 4 800 m hela vägen upp hit till EBC på 5 364 möh. Idag kände jag mig som en riktig tant. Kunde ta fler är 50 steg innan jag var tvungen att stanna för att inte svimma av eller tappa andan helt och hållet. De andra tre är redan acklimatiserade från sin topp-tur till Island Peak och (även om jag inte vill erkänna det för mig själv) i bättre fysisk form än mig. De skuttar framför mig och jag kan inte göra annat än att garva, för jag känner mig så töntig som blir så andfådd…

En riktig chock väntade mig när vi tillslut nådde vårt mål, EBC. Först ser jag ett antal tält mellan glaciärens många toppar, men när vi kommer högre upp och får en bättre utsikt över området ser jag säkert två- till trehundra tält i olika storlekar, färger och former. Vårt egna ”lilla” område som Peak Promotion ställt iordning består av ett kökstält, ett tält som är vår matsal eller vardagsrum, ett dusch-tält, ett tält för klätterutrustningen, tre mindre sovtält (ett till varje sherpa), Christines sovtält, Thomas sovtält och slutligen mitt och Robins sovtält och hem de kommande månaderna. Icke att förglömma! Det finns ett klarblått TOALETT-TÄLT där vi får utföra vårt behov Nr2, senare i veckan ska de ställa upp ytterligare ett toalett-tält för att utföra Nr 1 på. Fantastiskt! Aldrig trodde jag att det skulle vara såhär lyxigt! 😉

Ni skulle se inredningen i vårt matsalstält. Det är som att vi kliver in i ett bergharem. Ett enormt tält inrett med plastblommor, köksmöbler i plats, värmefläkt, kaffe, olika tesorter, varm choklad, kakor, chips and ”other stuff that we might need”. Känns som att vi är egyptiska shejkar som får allt serverat på silverfat (bokstavligen). Saknar någon som står och blåser några värmande vindar på oss när vi äter… Vi har dessutom en meny att välja ifrån när det är dags att proppa i oss ännu mer energi. Jag tror inte att det kommer vara ett problem att jag inte gick upp några kilon före vi åkte! 🙂

För att även göra er lugna där hemma, bor vi granne med sjukvårdstältet. Och Christine är vän med en av läkarna som volontärarbetar där, så lite förtur i kön ska vi väl i alla falla kunna få…. 🙂

 

11e april – stapplande steg i baslägret

Idag var jag ute på en liten promenad efter en eminent frukost i vårt mattält. Vi försökte att hitta lite vänner bland de andra tälten och jag tror vi lyckades! En amerikansk tjej på 16 år ska upp på toppen, förmodligen slår hon rekord som yngsta tjej någonsin, men det var inget de ville skryta med. De hade dessutom ett teleskop som jag tänker låna när Robin och Christine försöker sig upp för isfallet för första gången.

Jag pustar och stönar fortfarande när jag vandrar i normalt prommenadtempo på den här hojden. Får yrselattacker som gör att jag måste sätta mig ner och vila ibland. Jag var nog borta i ungefär en timme innan jag var tvungen att sätta mig på en stol utanför mattältet och bara titta rakt framåt.

Jag vill inte skrämmas, men jag har slaget ytterligare ett rekord. Det var nämligen 14 dagar sedan jag stod i en dusch! När jag stod och kammade håret frågade Christine om jag höll på att vattenkamma håret.

– Nej, det är bara fett!

Så dagen till ära hoppade jag in i det fantastiska duschtältet. En kvadratmeter stor tältduk som jag klev in i. Ovanför mig hängde en platspåse som rymmer 15-20 liter hett vatten som köket kokar upp till oss. Fastmonterad är en tappkran som fungerar som munstycke. Mycket kreativt och initiativrikt! 🙂 Hur skönt var det inte att kliva ur det där tältet sen och lukta blommor?! Jo, det var underbart! Håret känns som silke, jag doftar gott och känner mig som en normal människa igen! Smashing!

Vi har fantastisk service här. Kan ladda mobil och datorbatterier varje dag. Dessutom har vi en värmemaskin som alstrar värme i vårt mattält. Det är toppen! Jag kommer slippa att frysa och dessutom kunna använda datorn i princip obegränsat. Internet kommer det fortfarande vara problem att få tillgång till…

Mt Everest Base Camp - Nepal

13e april

Internetuppkopplingen går inte att tala om här i EBC. Enbart Robin har tillgång till nätet via sin mobil och även den uppkopplingen är sporadisk! Av den anledningen har vi tagit en två timmars prommenad till Gorak Shep där Internet finns via satellit. Hur galet är inte det egentligen? På en av världens best oåtkomliga platser – Internet!

Vi crashade en pujja ceremoni när Thomas, Christine och jag var ute på en walk about i EBC. Denna ceremoni måste alla klättrare och sherpas genomgå innan de kan börja bestingningen av Mt Everest. En Lama sjunger och ber till gudarna för lycka och välgång på färden. Det kastas ris till höger och vänster, matgåvor skänks till gudarna och till gruppen som ”välsignas” och tillslut kastar man mjöl på varandra och dricker inhemsk alkohol. Och mitt i den röran hamnade vi! Inte bara en gång, utan två härliga gånger!

Vår pujja kommer att äga rum söndagen den 17:e april. Avgörande är kalenderåret, dagarna om de är bra eller dåliga, namnen på sherpas och om jag har förstått det rätt, även klättrarnas namn. Laman kom fram till att tisdag och fredag var dåliga dagar, men att en ceremoni på en söndag skulle vara ypperlig! Detta gjorde Christine och Robin oerhört otåliga, men Lamas ord är sherpas lag, så vi får sysselsätta oss med andra saker fram till dess.

Mt Everest Base Camp - Nepal

Ha det gott där hemma!

Jensan

Pin It on Pinterest