Kalle Anka-packet på tur

Kalle Anka-packet på tur

Foto: Patrik Persson (c)

Besvikelsen total. Ett mörker kryper sig över våra morgonmosiga ansikten i vårt Kalle Anka-gäng.

Ingen nysnö!!!! Va? Vad är det som händer?! Förvåningen över snörapporten slår hårt, precis som en gömd sten som överraskar under pudret.

Bortskämda är bara förnamnet. Kräsna har vi ofrivilligt plockat som efternamn. Hela vistelsen har vi serverats ett färskt, fjäderlätt pudertäcke tillsammans med våra överkokta ägg lagom till frukosten. Men inte nu. Två nätter har passerat utan en skymt av nya snöflingor.

En utmärkt utgångspunkt för äventyr?

Japp! De klibbiga stighudarna har packats ner i ryggorna de senaste två dagarna. Turbindingarna monterade och energiförråden maxade med olika märkliga energibarer och japanska godisbitar (soyjoy, Mountain energy-bars, sockerpuffar med räksmak…urk!)

Vi har tågat uppför Annapuri och Moiwa. För att sedan i nya glädjetjut dundra nedåt över ännu orörda puderfält. Många höjdmeter blir det, men här på Hokkaido-ön kommer vi inte högre än 1300 möh.

 
Starkast spårar. Här med Marre i täten  😉
 
Vackra Annapuri

2014_12_Japan-1795 

Igår satte Cissi en ny standard – The ”Cece-crawl”. Efter en timmes stigning, när hudarna vägrat att ge något fäste, var knän och armbågar de enda medlen som fick henne att röra sig framåt. Som en full, men glad och energisprudlande jättebäbis försökte hon kräla uppför. Vi som stod bredvid vek oss av garv. Men snabbt insåg vi ”det är är ju helt omöjligt”. Instället skidade vi till det lite undangömda Goshki-onsen, på baksidan av Anapuri. Välförtjänt avslappning för trötta skidmuskler.

Idag, tisdag, har himlen öppnat upp sig igen. Så imorgon, på nyårsafton, får stighudarna stanna hemma. Kan lätt bli stökigt annars… 😉 Närliggande skidområdet Rusutsu är målet. Puder, skog och sköna linjer står på agendan.

Jag är galet pepp!

Dags att brottas med med kudden nu. 🙂

Anna småsugen på ngt från maskinen… 

Pin It on Pinterest